Jag har några jobbiga dagar bakom mig.
Plötsligt slog det ner ett ofarligt men ledsamt besked om dotterns hälsa.
Helt oväntat.
Men det är otroligt hur långt man hinner på 5 dagar.
Först chocken, sen sorgen, sen det dåliga samvete och försöken att gottgöra att man inte förstod tidigare och tillslut känslan att det kommer bli bra och kanske t o m bättre.
Vi mår bra nu och som sagt, nu kommer det bli ännu bättre när vi vet det vi borde vetat länge.
Min längtan efter jul hade börjat redan innan men nu blev den ännu lite starkare.
Antagligen något behov av att vi skall iallafall ha det mysigt och härligt omkring oss.
Och jag skall minsann ta hand om.
Vi skall pyssla, koka, baka, dofta, skratta och jag skall ha tålamod istället för kontrollbehov.
Primitivt men så funkar jag antar jag..
Var och en gör sitt bästa.
Kram Ida










